En dag hade vi ledningarna fulla av fåglar. De åt så de storknade av fläderbären. Flaxade upp i ledningen igen. Spanade på katten Santiago. Åt mera. Flög över till Lina och Davids fläderbuske, åt mera där. Flög upp i trådarna.

Så höll de på. Jag och barnen tittade på dem. Genom fönstren, från balkongen. De flög precis över huvudet på oss. Vansinnigt upptagna av att äta bär.

Jag tänkte; de kanske sitter här och äter upp sig inför den långa färden.

Nästa dag var de borta.