Den här sommaren

 

Det här är barndomssomrar för mig… Att sitta, ligga i den lilla båten och låta handen ligga i vågskvalpet – mm! Det bästa som finns. Att betrakta vattnet som susar förbi, känna det mellan fingrarna. Himmelskt och taktilt.

Läs mer

#pizzamotcancer Midsommar 2014

 

IMG_5495

 

IMG_5534

 

IMG_5540

 

IMG_5530

 

IMG_5528

 

IMG_5529

 

IMG_5542

 

På Midsommar ställde vi till med traditionsenligt pizzabak på midsommardagen. Det blir tredje året i rad och eftersom folk frågar hela året efter detta lär det inte bli något vi lägger ner… Dessutom har vi fått generösa ö-bor att öppna plånboken lite extra för någon god sak. Förra året var det skateramp som vi ville få till. På öarna är föreningslivet stort och fotboll och hockey är det man sysslar med. Men både Andy och jag är uppväxta med ett aktivt liv i individsporter; han med skate och snowboard, jag med hästsport. Eftersom det inte passar alla barn (eller vuxna) med lagsport tyckte vi att det vore bra med ett alternativ, och så var idén till rampen född. Bilder på den hittar ni här.

I år kändes temat för pizzan väldigt givet. Vi har familjer i vår närmsta krets som kämpar för att överleva och bekämpa cancer, både förädlar och barn. Dessvärre har vi också släkt som under det gångna året inte klarat fighten, eller som på nytt drabbats. Årets pizza blev därför #pizzamotcancer. Ni kan se fler bilder på instagram med den hashtaggen. Vi bestämde oss för att överskottet i år skulle gå till den fond som våra goda vänner startat inom barncancerfonden.

Ni kan läsa mer om deras kamp   HÄR.   Och   HÄR.     L Ä S.

Jag fick erbjudandet att skriva ett inlägg på Elin och Henkes blogg om pengarna vi samlat in. Jag skrev såhär:

* * *

Hej!
Jag har fått äran att skriva ett gästinlägg här på Elin och Henkes blogg. Vi känner varandra sedan lång tid tillbaka och firar bland annat alltid midsommar tillsammans. Man kan säga att vi gjort det till en tradition. Tyvärr kunde vi inte ha äran att få ha dem här hos oss i år, ni känner alla till varför.

Midsommarfirande hemma hos oss på Hälsö innebär fest och ståhej med mycket människor i flera dagar. Något som också blivit tradition är vårt pizzabak på midsommardagen. Då är det många som vill få tag i en bra pizza – och det är något av Andys specialitet! Den gamla vedeldade bakugnen i vårt kök får stå till tjänst för pizza, och det blir världens bästa kan jag lova. Så bra att vi kan sälja den rakt ut genom köksfönstret. Alla gäster får hjälpa till, för många pizzor blir det och fort går det. Förra året gick överskottet till att bygga en skateboardramp. Den är nu färdig och uppställd på Hälsö.

Det senaste året har vi fått uppleva sjukdom och död bland släkt och vänner. Cancer har drabbat många som vi bryr oss mycket om, däribland Henke. Med anledning av detta kändes årets tema på pizzabaket väldigt givet och naturligt. När nu Elin och Henke inte kunde delta i årets midsommarfirande, ville vi att de ändå på något sätt skulle finnas med oss.

Därför tillägnar vi årets pizzabak till Henke och Elin. För det mod, den styrka, den kämparglöd och målmedvetenhet som de visat upp i kampen om att överleva och besegra sjukdomen. 

Det känns fantastiskt att kunna bidra till något så viktigt som forskning och utveckling av bot mot denna fasansfulla sjukdom. Överskottet vi fick in skänker vi till den fond som Elin och Henke har startat inom barncancerfonden.
Vi vill också passa på att hälsa till Dina och hennes familj som också kämparhttp://dinasbok.wordpress.com

Ni hittar fler bilder från Hälsö på Instagram med hashtagen#pizzamotcancer
Stort tack till alla som hjälpte till att genomföra #andyspizza. Stort tack till alla som kom och köpte.

Kram!
//Elsa och Andreas med hjälp av syster Jenny och en hel bunt vänner

* * *

TACK ALLA SOM KOM, KÖPTE OCH ÅT!
Era pengar har gått till något väldigt väldigt viktigt.

#fuckcancer

 

Läs mer

Skateramp på Hälsö

 

IMG_7637

Vi ordnade traditionsenligt pizzabak på midsommardagen även i år (mer om det kommer!) Förra årets pizza samlade vi in överskottet för att bygga en skateramp. Med hjälp av lite spons gjorde vi det möjligt. Lagom till midsommar i år kom den på plats, uppställd på asfalten nedanför vårt hus. Mäktig känsla att ha en egen ramp utanför huset! Den blev givetvis en succé på midsommar. Barnen fullkomligt älskade att leka i den. De flesta av våra unga besökare på midsommarfirandet  är fortfarande lite för små för att bemästra skaten i ramp. Men det gick minsann precis lika bra att springa i den, jaga bollar i den, cykla, åka kickbike, ja you name it. Svettiga blev de och ville aldrig sluta.

En och annan vuxen vågade sig dit också. Men de mest skickliga är numera de halvvuxna (sorry Andy!).

Om ni funderar över vart rampen nu tagit vägen så är den utlånad till ett skateevent som hölls i Slottsskogen. När vi fått klart var den ska bo mer permanent på Hälsö kommer den att fraktas hit igen. Vad säger ni, på hamnplan eller vid Lokalen?

 

IMG_7641

 

 

Läs mer

Hejdå sommaren 2012…

Åh, vilken härlig höstbild tänker ni. Nej, detta är inte en höstbild. Den är tagen mitt i den svenska sommaren, under pågående semester. Så som vi upplevde den alltså.
Nu ska jag ta bladet från munnen; Jag är inte arg – jag är besviken. Den här sommaren har helt enkelt inte levt upp till mina förväntningar. 
Besvikelsen uppstod redan innan midsommar när min salladsskörd retarderade i sin utveckling. Det som såg så friskt och lovande ut i maj, blev… ingenting i juni. Det som hade börjat gro förtvinade och blev små ruttna centimeterstora blad. Ej ätbart. 
Vädret är min stora hang-up den här sommaren. Jag blev rastlös av allt det dåliga väder. Flera har sagt att  det var nog inte så dåligt iallafall? Nehe. Kul för er att ni känner så. Men där jag har varit har det varit 15 grader, blåsigt och inte mycket till skön sommar. 
I vanliga fall brukar jag inte klaga så mycket på vädret. Det har man ju ändå inte så mycket för eftersom det inte går att påverka alls. Men den här sommaren… Lite bitter, lite förbannad. Och besviken. 
Därför känns det inte roligt med höst. Jag brukar längta efter hösten. Höstmodet, färgerna i naturen, all skördefest, kräftornas tid, tända ljus och myset. Men det här året…? Jag vet inte. Det känns bara som något ofrånkomligt. Inte något jag ser fram emot. 
Hösten leder ju till ännu mer regn. Och blir det en klassisk vinter så betyder det ju ännu mer regn här i Göteborgstrakten. Två plusgrader, regn på snedden och nordostvind som gör att näsbenet värker av kylan. Alla som bor/har bott i Göteborg på vintern vet att 2 + och regn och blåst känns som 10 minus och en bitande kyla som tränger in genom alla lager kläder. Detta ser jag inte fram emot. 
Fattar ni återvändsgränden? 

Läs mer