Time to make a change: Regeringens nyhetsbrev 21 okt 2011

Glädjande nog fick jag detta nyhetsbrev. Förhoppningsvis är det fler än jag som vill förändra och göra skillnad för våra barn och ungdomar. Ni kan också läsa det här.

Regeringens nyhetsbrev 21 oktober 2011:
Barn och unga i fokus
Bild pojke som tittar fram emellan sina föräldrars ben. Foto: Per Magnus Persson/Johnér
Det bor ungefär två miljoner barn i Sverige. De är värda att lyssnas på och tas på allvar. Regeringen har avsatt medel i höstbudgeten för barn och unga och nu planeras en rad insatser.

Bättre ekonomiska villkor för barnfamiljer
Regeringen föreslår att det särskilda bostadsbidraget för barnfamiljer ska höjas med 350-600 kronor per månad, beroende på antalet barn. Bostadsbidraget i form av bidrag till bostadskostnader höjs därutöver för alla barnfamiljer med 300 kronor i månaden. Många familjer, inte minst ensamstående med barn, har en utsatt situation. Med lite större marginaler kan föräldrars oro för den egna familjens ekonomi minska och barnens trygghet förstärks. Förslagen gynnar framförallt de med låga inkomster och kommer att minska andelen ekonomiskt utsatta barnhushåll. För exempelvis en tvåbarnsfamilj med bostadsbidrag blir höjningen 725 kronor i månaden, eller 8700 kronor om året, före eventuell reducering mot andra inkomster.

Bra boende för alla barn
Satsningarna på att motverka hemlöshet fortsätter. En viktig del är att ta fram bättre statistik över hemlöshet och vräkningar. Från och med 2012 kommer indikatorer på hemlöshet dessutom att publiceras som Öppna jämförelser av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). En nationell samordnare bör tillsättas som kan hjälpa kommunerna att arbeta förebyggande och Länsstyrelserna får i uppdrag att bistå dem. Regeringen föreslår att åtta miljoner kronor avsätts 2012-2013 och därefter 10 miljoner kronor per år från och med 2014.
En tydligare barnrättspolitik
Riksdagen har på regeringens förslag beslutat om en strategi för att stärka barnets rättigheter. Den gäller alla offentliga aktörer och för att intensifiera arbetet i kommuner och landsting har en överenskommelse och en handlingsplan tagits fram tillsammans med SKL. Barnombudsmannen har fått i uppdrag att sprida strategin. Genom att lyssna till barn vill regeringen lära hur de upplever sin situation. Barn har alltid rätt att göra sin röst hörd.
Stärkt stöd för utsatta barn
Regeringen satsar på att stärka skyddet av utsatta barn, i synnerhet de barn som är föremål för ingripande insatser av socialtjänsten, till exempel vård i familjehem eller på institution.
Barnets bästa ska vara avgörande i beslut som fattas inom socialtjänsten och barn och unga ska ha rätt att komma till tals i frågor som rör dem. Därutöver är det viktigt att det finns en effektiv och samordnad statlig tillsyn med ett tydligt barnperspektiv som ser till att lagar, föreskrifter och intentioner följs. Regeringen har gett förutsättningar för det genom en tillsynsreform som innebär att Socialstyrelsen är tillsynsmyndighet.

Bild på flicka som kastar höstlöv upp i luften. Foto: Lena Granfeldt/Johnér

Regeringen kommer att föreslå lagändringar som ska stärka stöd och skydd av barn och unga. Ett nationellt säkerhetsprogram för barn och unga i samhällsvård ska också utvecklas för att på så vis stärka uppföljningen av den sociala barn- och ungdomsvården på nationell nivå. 

Läs mer

Time to make a change

Har senaste veckan känt mig mycket förtvivlad över sakernas tillstånd. Jag mår så dåligt av att se nyheterna just nu. Det är så oerhört mycket elände och elakheter. Jag står inte ut! Jag har bilder och röster inne i mitt huvud som etsat sig fast, de går på repeat och jag måste arbeta med att trycka bort dem varje dag.

Bland annat är det bilden av en intervjuad afrikansk kvinna. ”Jag grät när jag såg mitt ofödda barn” ekar i mitt huvud, det är flera dagar sedan jag såg inslaget på nyheterna. Men jag får det inte ur skallen. Hon berättar om hur hon blivit utsatt för en gruppvåldtäkt. Samtidigt som hon blir våldtagen blir hon brutalt misshandlad. Hon är gravid i åttonde månaden. Och det sista jag hör av intervjun är när hon säger: ”Jag grät när jag såg mitt ofödda barn”. Jag behöver nog inte precisera mer för er vad som hände.

Sedan är det barnporrhärvan i Borlänge som avgjordes i rätten tidigare i veckan. En man har spridit barnporr på barn som blir våldtagna. Ibland fastbundna. Vissa av filmerna är av barn så små som spädbarn. Och de som tagit emot filmerna är kvinnor runt om i Sverige. Han döms till ett års fängelse och kvinnorna till villkorliga domar. Ska vi inte ha livstid på sånt?

Hur kan vi göra såhär mot varandra??

Jag vill göra skillnad.

Alla kan göra något. Och om alla gjorde något skulle världen bli bättre. Det är inte man eller någon som ”borde göra något åt det” – det är du och det är jag. Inte sen, inte kanske imorgon och inte en annan dag – utan idag.

Världen förlorar varje dag som vi tvekar. En fyraåring har just förlorat livet för att vuxnas civilkurage inte fanns där. Kan ni förstå det oerhörda i det?? Vi blundade för vad som hände, han sprang skräckslagen in i skogen men kom inte undan. De hann ifatt honom och slog ihjäl honom.

En fyraåring! Han är en sådan liten människa! Han är bara drygt en meter hög, han är så mycket barn det går att bli. Och vi har haft ihjäl honom. Vi = den här världen. Och sneglar vi ner mot Afrikas horn är detta bara ett litet människoliv i en ström av andra små människor som dör varje dag.

Idag har jag anmält mig som guide för ensamkommande barn och ungdomar i Göteborg. Om jag kan vara en kompis/mentor och kunna hjälpa en enda människa till något bättre så vill jag inte för mitt liv missa den chansen. Då har jag förhoppningsvis gjort skillnad i världen. Och då är vi ett steg närmare en bättre värld. Tänker mycket på mitt fadderbarn Somaila i Mali idag. Jag hoppas verkligen att mitt bidrag hjälper honom.

Jag vill göra skillnad. Jag måste. För det är min plikt som människa.

Läs mer

Abraham Staifo: Barn är det sköraste vi har

Krönika av Abraham Staifo i gårdagens GP: 
Tragedin i Ljungby sätter insatserna i Mark i perspektiv skriver GP:s Abraham Staifo i sin krönika.

Relaterat

Ett litet försvarslöst barn mördas. Ännu värre, mördarna kanske är barn. Tanken är så hemsk att man inte vill föreställa sig den. Ändå är det inte första gången det händer. Inte i Sverige, inte på andra platser. Nu är det ändå, tack och lov, extremt ovanligt. Helt enkelt för att barn i den ålder det handlar om knappt förstår vad döden är och därför inte kan ha intentionen att döda avsiktligt.
Den fruktansvärda tragedin i Ljungby blottlägger ändå missförhållanden som inte sällan finns med i bilden när barn far så extremt illa. Det handlar om svåra hemförhållanden med våld som systematiskt inslag i vardagen. Men framförallt färgas historien av vuxenvärldens och myndigheternas svek.
Det sköraste och mest sårbara vi har är våra barn. De kräver ständig tillsyn, omsorg och kärlek för att utvecklas och bli självständiga, empatiska individer. Vad händer med barnen och deras inre när motsatsen får råda, när barnens liv präglas av otrygghet och rädsla, ett krig i hemmet?
Det finns institutioner skapade för att känna igen farorna och förebygga de allvarligaste konsekvenserna ändå lever många, många barn i utsatta miljöer i dagens moderna välfärdssverige. Kanske är vi inte bättre än så här. Men tragedin i Ljungby sätter insatserna i Mark i perspektiv. Den rimliga tolkningen är att resurserna finns, men att ansträngningarna måste bli större och precisionen bättre.
I det ena fallet, Marks kommun, gjorde socialtjänsten stora ansträngningar för att rycka barnen ifrån en fungerande fosterfamilj och i den andra kunde kommun efter kommun bara se på när en uppenbarligen trasig sjubarnsfamilj flyttade vidare utan någon insats. Familjen med sju barn, alla under nio år flyttade 18 gånger. Kommunerna måste ha bättre kommunikation än så, och lösningen behöver inte alltid vara omhändertagande. Det kan räcka med stöd i ett tidigt skede. Bara någon ser barnen.
Ju fler pusselbitar som läggs kring familjen i Ljungby desto tydligare framstår det som ett fruktansvärt svek från samhället gentemot framförallt den dödade pojken och hans syskon att ingen ingripit tidigare.
Ända in till den svåraste av stunder blundade vuxenvärlden. När konflikten på lekplatsen eskalerade och fyraåringen till slut blev jagad in i skogsdungen kunde en förälder bevittna pojkens utsatthet. Man föreställer sig inte att ett barnbråk ska få en så tragisk utgång. Men en fyraåring är en pytteliten, värnlös människa, inte högre än en meter. Vuxna behöver inte en titel för att reagera när barn far illa. Det är en skyldighet.
Läs mer

En orm i Paradiset

Foto: Javier Roldan
Och den ormen var Verkligheten. 

Sitter och ska äta lunch. Tar med tallrik och glas till datorn för att kolla nyheterna på Nyhetskanalen. Ser den här nyhetssändningen. Är helt oförberedd. Slår mig som en knynäve i solar plexus. Börjar storgråta, kan inte kontrollera det. Tittar ner i min tallrik på lunchen jag sitter och smaskar av. Ger mig kväljningar och vämjelse. De har inte mat eller vatten till sina barn och här sitter jag.

Jag vet inte om det är för att jag själv har barn som bilderna och nyheten slår in i mig som en tsunami. Eller om det är kontrasten, balkongdörren är öppen och jag hör barnens rop och stoj från badbryggan. Mindre än 6 timmars flygresa bort dör barn i sina mödrars armar av undernäring.

Du som läser det här: snälla hjälp till. Medan jag skriver detta dör flera barn i minuten i katastrofdrabbade områden, inte bara i Somalia utan även i andra delar av världen. Jag bidrar sedan ett par år tillbaka till en pojke och hans familj i Mali. Han heter lite paradoxalt för att vara idag; Somaila. Tvåhundrafemtio kronor i månaden dövar mitt samvete något inför världens orätter. Den gåvan hjälper Plan Sverige att hjälpa Somaila att få gå i skolan, att borra en färskvattenbrunn i hans by och att minska familjens avstånd till närmsta sjukstuga. Han har flera syskon och eftersom hans pappa gick bort förra året lär det vara svårt med försörjningen. Jag har lovat mig själv att aldrig prioritera bort den kostnaden. Om det är svårt att få ihop det får jag se till att avstå från att köpa mascara, dricka cafe latte eller en ny tröja. Det är inte svårt om det innebär: att Somaila för den pengen kan få gå i skolan, äta tre mål mat om dagen och kanske när han blir stor vara med och skapa en förändring för sitt land. To make a change.

Behöver du fler argument för att få tummen ur? Läs då exempelvis den här artikelnEller den här. Eller denna.

Lägg ner funderingarna på om hur du ska veta att pengarna verkligen kommer fram – vi har inte tid med det. Under tiden du slipar bortförklaringar för att inte engagera dig hinner fler barn dö.

1
2
3
4

Vad väntar du på?
– För 130 kr kan du ge rent-vatten-kit med tvål, hink och vattenreningstabletter under en hel månad för en familj
– För 150 kr kan du ge ett myggnät till 10 barn som räddar dem från malariamyggan
– Eller en antibiotikabehandling av ett barn med livshotande infektion
– För 500 kr kan du ge mat med högt kaloriinnehåll för 150 barn som lider av allvarlig undernäring

Plan Sverige   http://plansverige.org/
Rädda Barnen http://rb.se/Pages/default.aspx
Läkare utan Gränser http://www.lakareutangranser.se/
SOS Barnbyar http://www.sos-barnbyar.se/Pages/Default.aspx

Läs mer