Det hemska

Jag blir så beklämd när jag läser på Charlottas blogg om att deras älskade katt Poppi försvunnit. Det är ju varje kattägares mardröm. Man stannar uppe, oroas, gråter, längtar, lockar, letar, lämnar dörrar öppna, lämnar mat ute – ALLT för att den älskade familjemedlemmen ska komma tillbaka.

Bortsprungna Poppi

Jag längtar så efter en egen katt. Jag är uppväxt med katt och med hästar och jag har inte haft husdjur nu sedan jag flyttade hemifrån. Men jag har längtat. Och väntat. På den dagen då jag skulle bo i hus och återigen ha möjligheten att kunna ha katt. Så länge har jag motstått frestelsen att skaffa innekatt under alla år i lägenhet. Båda mina syskon har skaffat innekatt, men jag vill ha katt på ett friare och vildare sätt. Låta den få vara det lilla rovdjur den egentligen är.

Så när jag sitter här med all min kattlängtan skär det i hjärtat att Charlottas Poppi är borta. Hoppas, hoppas att han kommer tillrätta! Jag håller tummarna!

Liknande inlägg

2 comments

  1. Hur kan man skriva om katter när det finns Twilight!!!???? Oh maaaaaaaan!!! /JN ps – no hard feelings

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *